ence

och sista dagen i april. verkar inte som att våra pojkar blir några april barn ändå. Längtar så efter er, men på något sätt så känns det bättre efter ultraljudet. Tänk att man är orolig inför varje gång, så att man verkligen får se två hjärtan slå. Och det fick vi, och jag tror att mamma-hjärtat lugnat ner sig lite. Men det kommer nog aldrig lugna sig helt. Inatt sov jag bra, men drömmer så sjuka drömmar om att toffe är otrogen. Någon berättade för mig att man drömmer om det man inte vågar tänka på på dagen. Och det kan stämma bra, för jag är rädd för att inte räcka till och det är mycket tankar nu. Man förstår inte riktigt hur livet förändras med barn. Kan absolut inte göra det nu, men det är sådant som man ställer om sig till antar jag. Tänk att vi ska bli föräldrar! Helt otroligt! Ett barn är ju underbart, en gudagåva! Tänk att få uppleva två, det är underbart! Vågar som sagt inte slappna av alls men kom nu, älsklingar! Mamma och pappa längtar efter er.



Lite senare uppdatering:


Slemproppen gick tidigare idag och jag har gått runt med förvärkar sen igår typ.. Vet att det inte är något speciellt eller säkert tecken men jag hoppas att jag och min kropp kan enas om att föda barn i natt ;-) Gör ont att sitta ner när sammandragningarna kommer, det stramar där bak!! Håll nu alla tummar och tår för att vi får träffa våra hjärtan!!