mer känslor
Väldigt vad jag är nedstämd.. Men jag måste få ur mig det här någonstans..
Jag dränker mina känslor.. Det ska gudarna veta, men det är jag som seglar mot botten. Jag biter ihop så hårt jag bara kan, men även de starkaste tänder går någon gång sönder. Jag tar i med alla mina krafter för att orka och försöka förstå. Men snart orkar jag inte mer, för jag känner mig mer död än levande. Och allt jag vill är att fokusera på sekunden. Att kunna njuta av våra små pojkar när de kommit. Att ta en minut i taget och bara få andas in dem. Det ligger mer bakom känslorna av att inte orka vara gravid än bara just det. Det handlar om att tro att allt löser sig bara grabbarna kommit. Men jag vet att jag ljuger för mig själv, för så kommer det inte att bli. Det blir förmodligen bara värre och värre och till slut står man vid ett vägsjäl. Jag vill inte förstöra något, inte överhuvudtaget. Men hur mycket orkar en "människa" när man ska vara mamma?säkert mer än man tror men det finns väl gränser även här.
Kommentarer
Postat av: Angelica
Gumman! Jag tror nog jag vet precis vad du menar faktiskt. Och de känns så hemskt att läsa men ingenting kan göra för att det ska bli bättre.
jag vet jag jag inte har gjort det som känns bäst för mig för att det förstör för mycket. Men jag tycker du ska göra det du tycker känns bäst men iaf ta tag i det när pojkarna har kommit och verkligen sätta dej ner och prata med nära och kära och förklara hur du verkligen mår.. Jag håller på dig och du kommer lyckas och klara av det här var stark! Kram på dej
Postat av: Zandra
förstår exakt va du känner :/ har bf i morgon o är helt övertygad om att ja kommer gå över tiden
Trackback
