ence

vi är fortfarande hemma och har bäbisar kvar i magen. Vaknade imorse på samma sätt som jag somnade igår, har så fruktansvärt ont så orkar inte ens vända mig på nätterna längre. Jag längtar efter er, pojkar! Det är verkligen dags att komma nu, för mamma mår inte bra! Tur att jag har min älskling och mamma här som lättar upp mina dagar. Speciellt eftersom mamma bor 40 mil bort och nu har offrat sig för mig och kommit hit. Underbart! När hon kom så hade hon med skötbordet, en byrå och en himla massa fina saker. Så allt förutom spjälsängen är klart. :-) kram

Gick upp tidigt i morse eftersom älskling fyller år och skulle åka iväg så kramades lite och sen har jag och mamma fixat lite tårta och sådär. Ringde till förlossningen och förklarade att jag knappt orkar mer, de sa att en läkare skulle ringa upp. Blev uppringd för en liten stund sen och hon berättade då att det inte är aktuellt med igångsättning eftersom det kan bli komplikationer och det vill jag ju självklart inte. Men hoppet och humöret dalar, fy vad dåligt jag mår. har såna smärtor i mage och foglossning. Kan knappt sova och jag förstår inte hur jag ska orka. Det kommer aldrig köra igång. Vill bara lägga mig under täcket och inte kliva upp förns det händer något. Det hjälper verkligen inte att höra att det inte är långt kvar för det känns som en evighet för mig. 38 fulla veckor idag och jag får väl bara sjunka med i dagarna, trots att jag inte orkar. Känner mig levande död.

Jag mår så fruktansvärt dåligt och jag har så fruktansvärt ont i kroppen. Ständiga förvärkar, tryck på kroppens alla organ, kan inte sova på nätterna för att magen är så stor och tung. Har jag något att säga till om eller ska jag behöva gå och må dåligt längre? Jag orkar inte mer! Vad FAN (ursäkta) ska jag göra? Det känns som att ingen vill hjälpa mig. Jag blir hemskickad trots att jag har utplånad livmodertapp och har öppnat mig så kan ingen göra slut på denna smärta?!

Och natten till idag så låg vi inne på förlossningen. Ringde in igår när jag hade sammandragningar var fjärde minut och åkte upp. Väl där konstaterades att livmodertappen var utplånad och att jag är öppen ungefär 2 cm. Men jag hade inte tillräckligt starka värkar så vi stannade över natten och så fick vi åka hem på förmiddagen idag. Har väldiga sammandragningar och förvärkar hela tiden men det är väl bara att vara hemma antar jag. Men sitter hellre hemma än jag sitter uppe i hudiksvall och glor utan att jag får någon igångsättning eller annat. Men nu kommer känslan av hopplöshet tillbaka. Jag kommer alltid vara gravid, 15 dagar till bf hade lika gärna kunnat vara 15 år just nu. Suck!

och sista dagen i april. verkar inte som att våra pojkar blir några april barn ändå. Längtar så efter er, men på något sätt så känns det bättre efter ultraljudet. Tänk att man är orolig inför varje gång, så att man verkligen får se två hjärtan slå. Och det fick vi, och jag tror att mamma-hjärtat lugnat ner sig lite. Men det kommer nog aldrig lugna sig helt. Inatt sov jag bra, men drömmer så sjuka drömmar om att toffe är otrogen. Någon berättade för mig att man drömmer om det man inte vågar tänka på på dagen. Och det kan stämma bra, för jag är rädd för att inte räcka till och det är mycket tankar nu. Man förstår inte riktigt hur livet förändras med barn. Kan absolut inte göra det nu, men det är sådant som man ställer om sig till antar jag. Tänk att vi ska bli föräldrar! Helt otroligt! Ett barn är ju underbart, en gudagåva! Tänk att få uppleva två, det är underbart! Vågar som sagt inte slappna av alls men kom nu, älsklingar! Mamma och pappa längtar efter er.



Lite senare uppdatering:


Slemproppen gick tidigare idag och jag har gått runt med förvärkar sen igår typ.. Vet att det inte är något speciellt eller säkert tecken men jag hoppas att jag och min kropp kan enas om att föda barn i natt ;-) Gör ont att sitta ner när sammandragningarna kommer, det stramar där bak!! Håll nu alla tummar och tår för att vi får träffa våra hjärtan!!

Är avklarat. :-) är en riktig biff på 88 kg, bara på en vecka. Härliga, härliga vätska! Magen är 42 cm och allt såg bra ut. Barnens läge är huvudläge och snedläge. Fick en ny tid nästa fredag, men snälla! Låt mig inte behöva använda den. Låt mig slippa tiden i hudiksvall på onsdag också ;-) vecka 37+3 idag och 17 dagar kvar till utsatt datum. Har haft småvärkar under hela kvällen igår, natten och nu på morgonen så vi hoppas på att det vill sätta igång! :-) ska åka och fika med toffes mamma och syster och sedan blir det nog en vilsväng innan jag ska diska klart och göra mat. :-) kram på er!

och idag är en bättre dag än på länge. sov knappt alls inatt, var på dåligt humör på förmiddagen. Åkte upp till hudiksvall vid kvart i tolv, hade tid klockan ett. Kom upp vid halv ett och satt kvar i bilen till kvart i. Gick sedan in och fick sitta och vänta till halv två. Suck! Tydligen så skulle vi legat med kurva innan ultraljudet, men icke tydligen. Fick komma in och lägga mig och så tog det en stund att lokalisera hur de låg. Tvilling ett uppskattades till 3077 gram och tvilling två 2700 gram ungefär. stora pojkar! Blev fruktansvärt glad! Blev även undersökt och jag är fortfarande öppen cirka 2 cm. När vi kom till söderhamn gick vi in på lidl och jag började få värkar. De håller fortfarande i sig men nu har jag lagt mig och vilat och de verkar ha avtagit så falskalarm antar jag :-) ha det bra!

barnens första inhandlade pyjamasar :-)Vecka 36+5, Vecka 36+5, enorma bristningar!!

jag älskar de små liven i magen, men jag mår så dåligt psykiskt. För att inte tala om fysiskt. Jag försöker tänka framåt för att orka. Räknar ner dagarna. (19 dagar kvar idag ) har mycket förvärkar varje dag men det drar aldrig igång. Försöker sätta upp olika delmål varje dag men det känns omöjligt. Känner mig värdelös, känns som att allt är hopplöst. Att bära runt på denna mage är den största utmaningen jag haft i livet. Hade aldrig kunna föreställt mig att en graviditet kunde vara så jobbig. Förstår verkligen att det är bra att de ligger kvar så länge allt är bra. Men om jag mår dåligt då? Spelar det någon roll? Är det något de tar hänsyn till? Jag försöker verkligen hitta styrkan, och trots att jag inte kan göra annat än att vänta så vill jag gå upp. Jag orkar knappt ur sängen efter de få timmars sömn. Hjälp! :-(

Och våra pojkar verkar inte vilja komma. Vet inte hur jag ska orka mer...

Ja, det som rann igår har defenitivt inte fortsatt rinna så vi är fortfarande hemma. Det var så pass lite så jag ville inte åka tillbaka till förlossningen.

Sover hemskt om nätterna, har sån klåda så jag har kliat stora rivmärken. Jag är så trött på att vara gravid!?!?!?!? Jag vill inte klaga, men jag förstår inte hur jag ska orka veckor till. 37 fulla på måndag och jag börjar bli riktigt less, men jag går väl hur länge som helst antar jag!

SÄTT IGÅNG OCH KOM NU, GRABBAR!!!!

Och nu var det ett uppehåll igen, och inga pojkar än!!

Var på TUL idag och de ville inte bli mätta alls.. Ena pojken ligger under så det gick inte.


När vi skulle åka hem så stannade vi på statoil för att fylla min stora mage, när jag klev ur bilen så blev jag blöt om benen och i trosorna.. Gick in på toan, men det kom inget mer än så.. Så nu sitter jag hos svärfar, ska snart röra oss hemåt och lägga oss och vila på soffan. ;-)  Så får vi väl se om det kommer små pojkar inatt. (FÖRHOPPNINGSVIS!!)

har sån foglossning och så fruktansvärt ont i rygg och i princip hela kroppen så jag vet inte hur länge till jag ska orka.


Blev inte så långt nu, men uppdaterar när det blir tid för det nästa gång..


Kram!

Och idag är det ju exakt 30 dagar till beräknad förlossning. Spännande :-)
På TULet igår så var det aldrig någon mätning, det var bara att kolla flöde och sådär men det kändes bra ändå. Så den 22e ska vi tillbaka igen och mäta så jag hoppas att de gått upp 500 gram var. Helst att lillpojken har gått upp mest, känner mig lite partisk ;-) Den lilla är iallafall såpass stark så han har knuffat undan brorsan och lagt sig ovanpå honom och buttat honom i tvärläge. Vilken buse!! :-)

Jag hoppas verkligen att det sätter igång snart, för nu har ju grabbarna goda chanser. vecka 35+4 idag, såååå snart borde det närma sig... eller??!?! Känns som att jag kommer vara gravid föralltid.

Barnmorskan på tisdag, så får se om jag kan uppdatera innan eller om det får bli efter besöket. Har ju ingen egen dator. :-)


Har förresten ett förslag på att pojkarna kommer den 20e, alltså på tisdag! Så vi får se, hoppas du har rätt, Mia!!!! :-)


Kram på er!



Ska tillägga också att jag tror att min mamma ska ordna allt. Om jag smsar till henne om att jag vill att de ska komma så tror jag genom ett mirakel att de bara ska pluppa ut helt enkelt, bara hon vill att de ska göra det.
Önskar förövrigt att jag kunde vara hos henne! :-(

Och vecka 35+2, tiden går fort... Imorgon är det dags för TUL och jag bävar lite för om jag är yr i huvudet och inte klarar av att ligga still.

Sov dåligt inatt, eftersom att det i förrgår natt var någon och ryckte i vår ytterdörr så jag var rädd att samma sak skulle hända inatt. Tyckte att det knackade på, men så rädd som jag var så kanske jag bara inbillade mig.

Har mycket foglossning, höfterna nästan gungar ur led när jag ska upp ur sängen, vända mig i sängen, upp ur soffan, gå en sväng eller sådär. Vill inte heller bli för still eftersom jag får ännu ondare när jag ska resa mig eller gå. Har en del onda sammandragningar och väldigt konstiga flytningar ibland. Men ska ta och fråga om det imorgon, men det härliga är att det är full rulle i magen. :-) men snälla pojkar, kom snart?!


Pappa var och hämtade mig förut, åkte en sväng till Ljusne för att umgås med farmor. Följde med och hämtade lillasyster på dagis också.. Hon trodde att jag hade en boll under tröjan och var tvungen att lyfta på tröjan för att se till så att det inte var det... Hahaha. :-)


Ska tacka någon där uppe för det härliga vädret vi fått idag, för det lättar verkligen upp. Önskar man kunde lägga på sig lite färg, men eftersom vi inte har någon riktig uteplats så är det inte så roligt att sitta utanför hemma.


Så ska försöka uppdatera om TUL:et imorgon, hoppas verkligen att allt ser bra ut och att pojkarna mår bra..

Ha det bra! :-)

Boken är utläst, jag har duschat, det är värdelöst på tv och jag har ingen bra film. Varför känns livet så innehållslöst? Önskar att pojkarna var här, då skulle det vart fyllt av glädje och aktivitet. Och förmodligen skrik och gråt, vad gör det? Men jag får väl passa på att sova eller något antar jag? Men jag sov så underbart inatt! Ibland tre timmar i sträck och ibland vaknade jag bara en gång i timmen fram på morgonen. Men underbart med en natts sömn! Önskar bara att vi hade en bättre säng. Skulle vilja ha en mjuk madrass men det sätter budgeten stopp för, så ryggontet får fortsätta. Känns tråkigt att både toffe och jag får ont av att sova i sängen. Men nu har vi klagat nog tror jag. :-) önskar jag visste hur man la in bilder från mobilen, men tyvärr. Men nu slocknar jag kanske en stund. Vi hörs! :-)

och jag ska börja med att svara på att bricanyl är bra för att stoppa upp värkarbetet. Bricanyl är det som används för dem som har astma. Exakt hur det stoppar upp värkarna vet jag inte, men det fungerade ju iallafall då vi åkte in. :-) sen ska jag uppdatera om läget, och läget är lugnt. Ligger i sängen och läser en underbar bok! Marian keyes "änglar" som aldrig någonsin får ta slut! Men jag kan ju inte sluta läsa så risken finns väl ;-) vecka 34+5 idag och jag går faktiskt och väntar, men just därför så dröjer det säkert flera veckor till innan det är dags! Jag längtar efter er, pojkar! Och jag har så ont i kroppen så jag tror att den lägger av snart. Men nu ska jag göra lite att äta och sedan krypa ner i sängen och läsa ut boken ;-) ha det bra!

O fyyy vad tungt det är !!!! Mitt bäcken håller allvarligt talat på att gå sönder, går ungefär som att jag gjort ner mig. Det är ju riktigt pinsamt. Kommer inte ur/in bilen utan att ta cirka 3 minuter på mig, kommer knappt ur sängen på morgonen, kan inte vända mig på nätterna utan att börja gråta. Och ändå är vi bara i vecka 34+2 !!!! Men imorgon ska vi tillbaka och kolla på grabbarna. Så himla skönt att de håller koll på dem så att det flyter på. Är så orolig för den lilla pojken! Vill gärna att båda kommer upp i 2500 gram innan de föds, eftersom det är bättre förutsättningar då.. Lite underhudsfett att leva på innan allt kommer igång.

Är väldigt orolig över att de ska stoppa förlossningen om vi åker in, men hoppas att jag INTE behöver bricanyl!! Vill att våra älsklingar ska komma, men jag vill att de ska må bra!


Nu håller jag på att ordnar det allra sista, så att man kan slappna av sen. Ska åka till IKEA i helgen och shoppa lite nödvändigt och sen så blir det inget mer. :-)


Kram !

Emma drar igång och städar när toffe inte är hemma. :-) sen så vill emma ha hjälp med en massa saker när toffe kommer hem. Just nu är jag inne på att trivas i lägenheten, synd är det att man inte får måla om och sådär. Det skulle jag gärna göra! Men nu är jag inne på att byta ut soffan. Vill ha en divan i mörk färg nu. Mår illa och pojkarna sparkar så att det gör ont. (är självklart tacksam över att mina älsklingar är alerta ) tänk att det imorgon bara är fem veckor till 16 maj. Hänger inte riktigt med själv men jag längtar så! Ska nu fortsatta städningen, förmodligen ommöblering också :-D

Och jag har sovit länge idag, dock dåligt så ligger och drar mig framför tvn. Toffe har åkt för att greja lite, så jag ska bara ta det lugnt och lata mig ordentligt. Ser fram emot den här dagen! Haha. Det lever om i magen, men det gör riktigt ont när man legat på samma sätt länge och sedan ska akut springa på toa. Då ska ju de små liven lägga sig på ett annat sätt. Ajajaj! Men jag står ut bara de har det bra! Ska läsa lite UNDERBARA marian keyes och njuta av dagen nu ;-) sista dagen i vecka 34 idag, spännande. Ha en bra dag.

jag börjar tro att jag är beroende av bloggen. Kan inte låta bli att titta på telefon. Jag blir så glad av att komma in och läsa alla mysiga kommentarer, och se att det är många som kommenterar flera gånger. Självklart gör alla kommentarer mig glad! Bloggen har blivit en del av mitt liv, om än med uppehåll ibland. Här har jag faktiskt skrivit från nästan min egen vetskap om graviditeten. Har känts så bra att komma in och läsa vad ni skrivit under tiden. Och nu är vi snart framme i mål. Detta eftertraktade mål! Längtar så efter våra pojkar! Känslan av att magen ska försvinna och vi ska få två pojkar att älska och ta hand om känns väldigt märklig. Vill säga tack för att ni följt mig! Kram!!